Veckan mellan Halloween och Allhelgona - läskigt tema 9

 

Nu är den veckan då allt otäckt mellan himmel och jord är löst och ute på vift.

Det är nog bäst att ni aktar era ryggar och halsar! Annars kan ni få både ryggskott och halsfluss. Vad trodde ni? Man ska inte gå i närkamp med oknyttet - för det straffar sig på en gång. Och vem doktor kan bota ryggont och halsfluss? Eller rättare sagt, vem doktor bryr sig om så simpla krämpor och ditt gnäll?

Det är nog lika bra att inse den bistra sanningen! Att du blir hemskickad med oförrättat ärende. 

Så... stanna inne hela veckan. Dra ner persiennerna och rullgardinerna. Häng gärna upp en filt för var fönster. Lås dörrarna. Rita korstecken på de låsta dörrarna. Stäng ögonen och öronen och ät för Guds skull inte nåt. Vem vet vem som förgiftat vad i ditt kylskåp?

Gå inte på toaletten! Där kan vad som helst sticka upp genom toalettkröken och stirra ilsket på dig. För att inte tala om vad de kan skicka tillbaka upp i nyllet på dig. Det du gjorde sist du var på toaletten och som drösade ned i huvudet på den elaking som nu spottar och fräser i kröken på din kära toalett. 

En och annan bön till vår Skapare skulle inte skada. Men undvik att gå med i någon sekt som liknar den som krafsar på våra dörrar lite då och då. Och vem som är din skapare får du välja själv. Eller fråga din mamma. Hon borde veta!

Originaltexten är från 2004-11-01

Veckan mellan Halloween och Allhelgona - läskigt tema 8

Det här är veckan mellan Halloween och Allhelgona... veckan när allt och alla, alltså spöken och allsköns oknytt är lösa och kan befinna sig var som helst. 

De gillar speciellt att vara bakom din rygg. Smygande och tittande på dig. Funderande på hur de skulle kunna skrämma skiten ur dig!

Klockan är nu över kväll och mörkret har lagt sig över hela vårt avlånga land. Landet Falukorv som någon sjöng en gång...

I mörkret finns allehanda ting... Det är dessa varelser som prasslar i löven och smyger bakom träden och gluttar på dig när du är ute i det svagt upplysta området och vallar hunden som ska kissa men som aldrig gör det för det finns så mycket att titta på och nosa på.

Det är dessa varelser som skrämmer hunden så att den tittar sig förskräckt omkring och i sin tur skrämmer dig med sitt hukande tittande och morrande... istället för att göra bort vad den skulle ut och göra innan natten. 

Det är dessa varelser som du kan skymta i ögonvrån men som du tror att du inbillat dig att du sett...

Originaltexten är från 2004-11-01

 

Veckan mellan Halloween och Allhelgona - läskigt tema 7

 

Spökena ser dig i veckan mellan Halloween och Allhelgona!

Min dåvarande man sa alltid att det är jag som drar till mig spöken, oknytt och annat rackartyg. Hrmmpff. Fast att han också lade märke till saker och ting som var märkliga. Det visste jag. Så i så fall var vi lika goda kålsupare båda.

Han sa också att jag drog till mig djur. Fast de kom bara till mig. Jag gjorde inte så att de skulle komma skubbande. 

Jag hoppades att jag inte hade samma effekt på björnarna på landet. Där fanns mycket björnar. 

Originaltexten är från 2004-11-01

Veckan mellan Halloween och Allhelgona - läskigt tema 6

 

Kusligheterna fortsätter.

Ungarna sa att det spökade i den gamla ladugården på landet. Även jag hörde det de hade hört. Och någonting är det...

Det låter som om det skulle varit djur där. Och någon ser till dem. Skramlar runt lite med hinkar och liknande och djuren sparkar lite med klövarna. Där fanns tidigare en häst, några kor och får och en gris. 

Jag trodde mig också veta att där fanns en ladugårdstomte som levde kvar. Jag såg den ibland i ögonvrån. Kortare än min längd och klädd i grått. Gammal man. 

Vi talade alltid om för ladugårdstomten att det var vi som kom in där och vilka vi var... för han var kinkig med besökare. Han tyckte att det var bara vi som var välkomna. 

Originaltexten är från 2004-11-01

Veckan mellan Halloween och Allhelgona - läskigt tema 5

 

Mellan Halloween och Allhelgona går ingen säker!

Samma sommar som min svärmor dog åkte vi till landet efter hennes begravning. Sent på kvällen när barnen sov satt jag och mannen uppe och läste varsin bok. Mitt i natten alltså...

Då knackar det plötsligt hårt tre gånger på väggen till alkoven bredvid de två sovrummen uppe! 

Vi hoppar högt och tror först att det är någon eller några av barnen som skojar med oss. Men vi inser snabbt att de sover som små grisar allihop... och knappast kunde ha knackat så hårt heller.

Då blev vi rädda.

Efter lite funderande öppnade vi dörren till alkoven för att se om någon var där - och...

Naturligtvis var ingen där!

Den natten sov jag inte!

Idag tror jag att det var svärmor som inte ville att vi skulle sitta uppe om natten. Hon ville att vi skulle sova så mycket vi kunde. 

Originaltexten är från 2004-11-01

Veckan mellan Halloween och Allhelgona - läskigt tema 4

Läskiga veckan mellan Halloween och Allhelgona - de osaligas vecka.

Nåt jag tyckte var läskigt var den svarta skugga som gick i hallen ibland. Från köket över hallgolvet och ut genom den lilla hallgången till tvättstugan och garaget. Och när bara jag och hundarna var hemma - alltså när det var tystare än vanligt hemma - så kunde det periodvis höras ett snörvlande, snorande läte i hallen.

Och jag var hundra procent säker på att inte doggarna snörvlade... för de låg i princip på mina fötter under skrivbordet där jag satt... och det var i hallen det snörvlade. 

Går heller inte att skylla på generade grannen. Varför skulle han vara inne hos mig och snörvla? Han var nog hemma i sitt hus.

Originaltexten är från 2004-11-01

Mellan Halloween och Allhelgona - läskigt tema 3

Veckan mellan Halloween och Allhelgona - veckan som är fylld av skräck!

Under huset där jag en gång bodde fanns en kulvert där rör för vatten, avlopp och värme gick. Man kunde klättra ned på en stege till underjorden (kulverten). Där var det läskigt att vara!

Till och med jag såg, med egna ögon, hur djävulen satt där i det mörkaste hörnet och glimmade med ögonen. Jag såg det fast jag hade rejäl ficklampa och lyste rakt in i de mörka hörnen, så var det beckmörkt ändå. Detta ställe låg precis under vårt vardagsrum. Man kunde nästan känna hur något andades. Luften pulserade och var tung och frän...

Nä, där var inga döda råttor som "doftade". Där var mycket torrt och fint, men om man grävde sig ner längre i marken så skulle det finnas en igenlagd underjordisk bäck, sägs det. 

Om det inte varit så förtvivlat obehagligt att vistas i utrymmet under vårt vardagsrum så skulle vi ha kunnat gjort en gillestuga där. Det var full ståhöjd där, och den första ägaren av vårt hus hade redan påbörjat arbetet med denna gillestuga. Men varför det inte blev klart var jag inte säker på. Och nu för tiden är både han och hans fru döda sedan många år tillbaka. 

Kanske är det de som går igen i vårt hus. Eller kanske svärmor. För om hon kunde så skulle hon absolut hålla ett vakande öga över oss. Det kunde jag slå vad om!

Den tänkta gillestugan i kulverten finns i en annan text (novell)... som många inte vågar läsa. Hrmpfff, räddharar! Fast jag tycker själv att den blev allt lite kuslig. Min fantasi blandat med lite snickesnack och teorier och skvaller och sanna berättelser om vad som funnit här mycket tidigare. 

Originaltexten är från 2004-11-01

 

Veckan mellan Halloween och Allhelgona - läskigt tema 2

 

Läskigt är bara förnamnet på vad jag ska berätta för er!

På mitt hustak (inte det på bilden) springer småjävlar och stampar och dansar jenka. De stampar och lever om så mycket att till och med hundarna tycker att det blir för mycket. 

Kan inte förstå att smådjävlarna (stora välväxta kråkor och välgödda skator) kan stampa så hårt med sina spetiga fötter... så att det låter genom taket och in i bostaden.

Tidigare, när mina barn var små, var de rädda för smådjävlarna. För det låter precis som om något småfolk kutar runt i rask takt på taket. För den som inte vet, eller har hiskelig fantasi (som vissa) så kan det mycket väl vara några som är på taket och springer och hoppar.

Originaltexten är från 2004-11-01

Veckan mellan Halloween och Allhelgona - läskigt tema 1

 

En morgon för många år sedan vaknade jag i taket med vettlöst bankande hjärta - det mullrade och bullrade och skällde och morrade...

Jag som nannat på lilla kudden befann mig i uppvakningsögonblicket hängande fast i sovrumstaket - i alla fall kändes det som så. Hundarna morrade och skällde och rivstartade från sovrummet och sladdade vidare uppför trappan och gastade vid ytterdörren.

Jag hörde att de skrek nåt om att "stick och brinn" och "dra åt fanders" och "vi har stora tänder".

Vad det var som mullrade och bullrade och jagade upp hundarna vet jag än idag inte. Det fanns inget att hetsa upp sig för...

möjligtvis var det min generade granne som var uppe tidigt och stökade. Kanske var han på baksidan på sin altan och rumsterade om. Orkade inte kolla in honom, om det var han. Om han vill böka runt som en grävling på sin tomtbit på baksidan så får han väl göra det. 

Eftersom jag hade hjärtat i halsgropen och adrenalinet pumpande så var det bara att skippa fortsatt sovande. Klev upp och frukosterade tillsammans med morgontidningen. Där stod inget av vikt denna dag. Heller. 

Originaltexten är från 2004-11-01

Lite skrämselhicka skulle väl sitta bra... va?

 Att tiden går vet vi ju alla. Tiden går just nu mot slutet av oktober. En del firar Halloween och andra Allhelgona. Jag firar det sistnämnda... men skriver om det förstnämnda. 

Tänkte droppa ut lite av skrämselhicka dagligen under den vecka som börjar med Halloween och slutar med Allhelgona. 

Alla inläggen kommer att taggas med mellanhalloweenochallhelgona

Städardag

 Ibland måste man städa. Ja, det vet vi ju alla. För oavsett om vi sitter där och bara glor så blir det till sist smutsigt och dammigt. Sånt är livet. 

När vi nu ska ha visning av vår bostad så måste det även då städas lite extra. Vill ju att det ser propert och fint ut. Har sett alldeles för många bostäder som är till salu där bilderna visar en hiskelig röra. Hiskelig röra är inget för oss. Var sak på sin plats. Att man sedan ofta har mer prylar än vad man tror... det har vi nog lite till mans. Men en sådan här gång märks det mer. Både inför bostadsfotografering, bostadsvisning och vid packning. Det är då man inser vad man har och inte har. Oftast har man. Prylar. Prylar. Prylar. 

Fast det är ju prylarna som gör ett hem. Gillar inte riktigt det "renrakade" som skall vara för att köpare skall se och föreställa sig. Men så är det ju. Det går lättare att se och tänka sig att det är ens eget hem om det är minimalt med prylar. Själv tappar jag orken att ens bry mig om en bostad där det är tusen och en prylar överallt. 

Så vi städar. 

Och när detta är över så kan vi städa normalt igen. Med lite mer prylar framme. Våra egna prylar som gör vårt hem. 

Att städa till musik går bra. Vi valde denna video som strömmar i bakgrunden. Skog och fåglar. Härligt. Tankarna går till sommar igen i stället för höst. Inte så att hösten är fel. Den är bara höst. Ibland vill man ha lite mer sommar. Bara.