Fiskmåsmoln och knallblå himmel

På morgonen, vid frukost, satt vi vid bänken vid fönstret. Solen sken och himlen var helt blå. Plötsligt ser jag ett litet moln… format som en fiskmås. Ja, en fiskmås. Tittade och tittade på molnet, som närmade sig mer och mer. Fortfarande var det en fiskmås! När molnet kom närmare löstes det upp, mitt på den blå himlen. Och inte har jag någon bild heller… för jag ville inte skena efter mobilen eller kameran… så ni får tro mig ändå.

 Fiskmås – enligt Solögas bok Djurens språk:

Det är viktigt att våga vara först. Mod får du genom att lära känna dig själv och din kraft. Min gåva till dig är framåtanda.
Fiskmåsen berättade stolt för mig: ”För att visa mitt mod är jag alltid först. Det är det som gjort mig så känd!”

På eftermiddagen tog vi en promenad i solens sken. Himlen var väldigt blå och utan moln. Märkligt att se en så blå himmel. Det var länge sedan. Inte ett enda streck var ritat på himlen. Halleluja!

Vi vandrade och jag kikade på himlen, och på trädens toppar. Jag gillar att glo på trädtoppar och minns då alltid vad jag fick för meddelande i en meditation för många år sedan… ”titta mot trädtopparna”. Länge visste jag inte vad det menades med detta, men idag vet jag. 

Egentligen har det väl inte med trädtopparna att göra… mer med vad man kan se om man lyfter blicken från det i ögonhöjd eller lägre. Det jag tittade på var ett par tallar, och en sälg. Sälgen hade grå videkissar. Inte blommande gula än, men det kommer. De var grå och satt på var kvist och lapade sol. Och himlen var fortfarande väldigt blå. Underbart blå. Precis som jag minns från det jag var liten och låg på gräset och spanade mot det blå. Redan då gjorde jag det och väntade att få se något…

Sälg – enligt Solögas bok Växternas språk:
Var en vän för att få en vän:
Visdom: Jag ger av min värme och kärlek till andra. Jag tar emot värme och kärlek från andra.

Tall – enligt Solögas bok Växternas språk:
Gör alltid bruk av din egen visdom.
Visdom: Jag är stolt över allt jag kan. Jag är stolt över min visdom. Jag låter min visdom berika världen.

Lite "verktyg" behöver man ju...

En kort film... ja en kortfilm, som visar lite av vad jag gillar att syssla med och hur vad jag använder till den sysslan. Här handlar det om bilder och filmer.

Utan kreativitet dör själen. Det är då visst och sant. 

Någon annan dag kommer mer om annat som jag också sysslar med. 

Gå gärna in och gilla och prenumerera på min kanal. Eller skriv en rar kommentar... 

Besök om morgonen - den vackra skatan

 I morse stod jag vid köksfönstret och beundrade solen som steg på en blå himmel. Det gnistrade i snön för det var kallt under natten. Men solen lovade en härlig snösmältardag... i alla fall på den svarta asfalten och mot söderväggen. 

Där jag stod och tittade, utan tankar på något annat än att det var vackert...

så kom en skata

och satte sig på fönsterblecket.

Där kikade vi på varandra en liten stund, båda lika förvånade tror jag. 

Sedan flög skatan iväg en liten bit och satte sig på marken. 

Den var så ren, vacker och oförfalskad. Pigga nyfikna ögon och tittade på mig som om vi var vänner. Och det är vi ju. Trots att jag vet lite fula saker som skator gör. Men, det är deras natur. 

---

Då ser vi vad Solöga skriver om skatan:

Du har förmåga att skapa skönhet överallt just genom att du älskar
det vackra. Min gåva till dig är att skapa skönhet i din värld/världen.

Du skapar skönhet genom att först känna kärlek – eftersom skönhet föds ur kärlek. Skatan kommer som en bekräftelse på att skönhet kommer att infinna sig i ditt liv igen. Med andra ord, har du något du oroar dig över och skatan kommer i din väg, släpp din oro, skönhet kommer att infinna sig. Ditt problem löser sig.

Och jag hade ju önskat att jag hade en bild av skatan på fönsterblecket i solskenet. Men... den bilden ligger på min egen hårddisk (alltså hjärnan och minnet). Det går ännu inte att överföra till datorn... men en dag så fungerar det nog också. Och då ska ni få se på attan, vad fina bilder jag har. Det har jag ju i övrigt också men det är inte alltid man hinner med att ta fram mobilen eller rätta kameran.

Meditation - Kuthumi

 Tidigt på morgonen mediterar vi. Innan folket vaknar och börjar röra om i energierna. Härligt att få "vara ensam i energierna" ett tag. Likaså är det härligt när folket lagt sig på kvällen och allt lugnar ner sig. 

Det är därför jag vill ha ett hus. Och mina/våra egna energier. Är man känslig så känner man av andras energier. På gott och ont. 

I alla fall...

morgonmeditation. Är den bästa. Nu har det två morgnar i rad varit lite annorlunda meditation. Jag har funnit en ny... ja, vad ska jag säga? En ny energivarelse. Kanske. Eller varelse... det låter som ett djur ungefär. Det är det inte. Inte för att djur är fel. Nej då.

Den jag fick äran att få kontakt med var Kuthumi. En mästare. Vilken energi. Jösses. Och jag kände igen energin. Inte obekant alls. Stark. Kärleksfull. Omhändertagande. Han påtalade att vi har rest ganska länge tillsammans i livet. Undra på att han var bekant...

Fick lite "goda råd" på vägen. Och att vi kommer att "ses". Så nu väntar jag på nästa gång. 

Just det

 

När man drömmer

Mina drömmar är livliga. Fantastiska. Och många gånger får jag små meddelanden att dela med omvärlden. Allt för att göra människor glada... eller för att reta dem till att just tänka till.

Detta är bara två av många meddelanden.
 

När man får besök - del II

Hon har uppenbarat sig igen. För det är en hon.

I en ny meditation kom hon tillbaka. Jag fick hennes namn och var hon kom från. Och hon följer mig. Hur länge vet jag inte. Så länge det behövs. 

Hon är lång. Smal. Talar ett språk som jag inte borde fatta... men det gör jag. Vi snackade båda. Hon var klädd i en vackert blå... liksom... overall. Och med ett vackert bälte i midjan, som glimmade i olika färger. 

Är ju också liksom lite kul att jag kan teckna av de jag möter. 

 

Plats att filma på - inte så lätt att finna

 Jag har lite krav på en plats jag ska filma lite grejor på. Det får gärna vara en ruff miljö. Inte skitigt och dåligt... bara rustikt. En lada. Ett stall. En ladugårdsvind. Råa plankor. Några halmbalar. Gärna lite verktyg typ grep, räfsa i gammal stil, och så vidare. Eller en gammal såmaskin, harv eller liknande. Det får gärna vara med tillgång till el så jag kan använda belysning för att få till rätt känsla. Är ju svårt att filma och fotografera i mörker. Inte vad jag tänkt mig. 

Där ska jag filma och fotografera mina trummor, andra alster... och även filma en trumsession. Några statister vore också kul... men det får väl bli vi som vanligt eftersom det inte utgår något arvode, bara äran att vara statist och kanske även omnämnas om det passar statisten. 

Stativ, filmkamera, rekvisita i övrigt, belysning mm... det har jag själv. 

När man får besök

Här om dagen fick jag besök. 

Det var i en meditation. Den handlade inte alls om henne. Inte om något annat heller som kanske kan vara förknippat med henne. Hon bara dök upp. Tittade på mig med allvarlig blick. Och så var hon borta.

Det var som att hon satt och stödde huvudet i handen. Hennes huvud var väldigt trekantigt i formen. Inte så att jag inte vet hur ett huvud ser ut och ritade fel. Hon såg ut så där. Ögonen var väldigt avlånga, likaså munnen. Näsan liten och rak. Håret långt, faktiskt lite stripigt.

Har aldrig sett henne förut. Ingen aning om vem hon är. Inte träffat henne sedan heller. Det har ju trots allt gått några dagar sedan hon visade sig. 
 

Nymålat!

 En "gammal" målning. Övermålad. Den finns ändå under. Anger tonen. Fast den inte syns. Även en sak som inte syns kan ange en ton. En frekvens. En känsla. Här finns den kvar. Fast motivet är helt annat idag än när duken först möttes av färg. 

Tänker inte visa originalet. 

Här kan man se en massa olika världar. En massa olika platser. Man ser dem bäst i verkligheten, inte på en liten bild. Just nu hänger denna i vårt vardagsrum. Pryder verkligen sin plats. 

106x77 cm. Akryl.

Att ändra på saker och ting

När livet pågår så behöver man ibland ändra på saker. Inte bara inombords, utan också i verkligheten. Med nytt sätt att arbeta vid datorn och med andra grejor så kräver det större skrivbord än det vi för närvarande delar på. Nu kommer vi att få samma storlek som vi delar på - till var och en. Kommer att kännas lyxigt. 

Vi ändrar också riktning på hur vi sitter i rummet. Det kommer att kännas bättre att byta sittplatser. Inte som nu med en som har ryggen mot fönstret och en som har ryggen mot dörren. När vi byter skrivbord kommer vi båda att sitta åt samma håll. Med ryggen mot rummet och i slutänden mot en vägg. Fast med fri yta emellan. Skrivborden kommer att stå bredvid varandra. 

Det som visade sig vara lite bekymmersamt var att finna lådhurtsar till skrivborden. Det finns på t ex det stora möbelvaruhuset... men i den bästa av de lådhurtsar som vi gillade ryms inte ens ett A4-papper i lådan! Sicket elände. Vad ska man då med lådhurtsen till?

Nu vill vi båda ha våra extra datorskärmar att använda när vi jobbar. Det är alltid lättare att se bilder och filmer i större än vad en laptop kan prestera. Alltså skaffar vi så vi kan hänga upp skärmarna på väggen. Det kommer att bli ett lyft. Och skärmarna gör ingen nytta när de bara står utan arbete. 

Att skrivbordet ser lite "klent" ut gör inget. Vi ville ha det tunna rena intrycket. Likaså färgen. Just nu har vi ett vitt skrivbord, med svarta grejor... för datorer, externa hårddiskar, filmkamera, mm går oftast i svart. Med ett mörkt bord kommer det att "försvinna" in i bordet på ett bättre sätt. Inte bli lika synligt. 

3-3 GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN

3-3.

3 mars.
Födelsedagsdag.

Visst är det bra att ha 3/3 till födelsedag?!

Hade en morbror som fyllde år samma dag. Har ett barnbarn också. Precis samma dag. 

När även födelseåret kan kokas ner till siffran 3. Ja, då är det än bättre. 

Kan hända att jag var lite trött på slutet innan jag föddes. Hade hållit på att fundera på födsel sedan den andra mars, om jag minns rätt. Kanske var det till och med den första jag funderade på - men ångrade mig. Till sist kom jag släntrande till världen med 40 minuter tillgodo på den tredje. Man måste ju välja rätt. Siffror är viktiga. 

Det är sedan gammalt att jag inhandlar mig något fint till min födelsedag. Denna gång blir det ett stativ till mobilkameran och filmkameran DJI Pocket 2. Det blir också en hållare till mobilen och filmkameran. Och belysning till det hela. 

Med detta kan jag filma dubbelt upp... så att säga. Med DJI Pocket 2 i mobilen och med min rätta digitala kamera. Inte illa pinkat alls. 

Jag gillar ju att filma, fotografera och sedan göra video av detta. 

På detta blev det chokladtårta. Med hallon. Smaskens!

Och mitt uppe i allt detta... så är det... portaldag.