Ja, absolut slut. Totalt slut. Finns inget kvar.
Jag ska inte behöva förklara mig för någon. Jag ska inte behöva försvara mig inför någon. Jag ska inte behöva känna mig som någon som katten släpat in. Nej.
Det är slut med det.
Men... en handfull personer försöker intensivt att jag ska ändra på mig. Jag ska förklara mig. Jag ska försvara mig. Jag ska erkänna att jag är världens sämsta människa.
Det är inte aktuellt att göra något av detta. Jag behöver inte förklara varför jag vill leva mitt liv. Inte bli styrd av de som vill styra mig. Med hårda ord. Med iskall tystnad. Med dödsmördarblickar. Med iskallt hat. Med hot.
Det är inte aktuellt att försvara mig för hur jag väljer att leva. Jag får leva som jag vill och de kan leva som de vill. Hur de lever bryr jag mig inte om så länge det inte rör mig och mitt.
Det är inte aktuellt att jag ska känna mig som något vedervärdigt katten släpat in. Jag är lika mycket värd som alla andra människor. Jag har samma rätt att leva mitt liv. Andas luften. Tycka och tänka.
Jag tänker inte böja mig för någon!
Aldrig!
Glöm din dröm!
Dessutom är jag starkare än de som dömer mig.
