Om en resa...

Vi reste på en ynka veckas semester på annan ort. Det ogillades av vissa redan från första dag vi berättade det. 

Vi hade bokat boende tidigt. Som man plägar göra. Annars står man där med ett tält ute i skogen... möjligtvis. Vi ville inte tälta. 

Åkte på en mycket härlig semester. Underbart väder och underbar trakt. Många utflykter och promenader. Levde gott. Med varandra. Och med andra medmänniskor vi mötte. Allt var frid och fröjd. 

Kom hem. Då small kalabalik-blixten. Någon hade dragit upp detta i snoken så till den milda grad att nu går drevet med hat och hot. Allt för att vi har semestrat. 

Eller om det var flytten som kommer att gå av stapeln senare i år. Kanske båda delar. För vi "får ju inte" resa som vi vill. Vi ska sitta hemma och vara tillgängliga. Fast för vem vet jag inte. Det framgår inte. Redan förra året fick vi hot om att all kraft skulle tas från oss om vi bosatte oss någon  annanstans. Eller om vi åkte bort på resa. Nä. Så fungerar det inte. 

Så fort någon hotar mig och mitt så är det stopp. Detta får inte fortgå. Och dessutom inte av så löjliga skäl. Fem vuxna människor ska försöka att tvinga mig att göra som de vill. Att sitta inlåst hemma och ge service till dem. NEJ! De är kapabla att serva sig själva. De är helt normalt funkande människor. Utom i tänket!

Så skitstormen bröt ut.

Tilläggas ska att det är inte våra barn.